Nyheter

Ny vetenskaplig artikel: Uppkomsten av DMRT3 'Gait keeper' haplotypen

Forskare vid Uppsala universitet (UU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har genetiskt undersökt 382 hästar från 72 olika raser. De visar att mutationen som ger upphov till alternativa gångarter och snabb trav förmodligen uppkom inom de senaste 10 000 åren, alltså antingen strax innan hästen domesticerades eller strax efter detta. Mutationen har sedan spridits till olika hästraser runt om i världen som ett resultat av selektion på gångarter. Den vetenskapliga studien har publicerats i ”Animal Genetics”.

The evolutionary history of the DMRT3 'Gait keeper' haplotype

Ny vetenskaplig artikel: Lack of significant associations with early career performance suggest no link between the DMRT3 "Gait Keeper" mutation and precocity in Coldblooded trotters

I studien analyserades 770 slumpmässigt utvalda kallblodstravare födda i Norge och Sverige. Den visade att endast 46% av AA hästarna kom till en första start medan motsvarande siffra var 68% för CA hästarna och 63% för CC hästar. Sammanfattningsvis hade CA-hästarna överlag de bästa tävlingsprestationerna. CC hästar verkar ha svårare för travtekniken som yngre vilket syns på deras tävlingsresultat fram till 6 års ålder. De får dock förbättrade medelvärden som äldre. Många AA hästar presterar i snitt bra fram till 6 års ålder och har bland annat snabbast rekordtid (voltstart) jämfört med de andra genotyperna vid 3 års ålder. Vid åldern 7-10 år har dock AA hästarna i medel lägst intjäning och lägst antal starter. Studien leddes av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och har publicerats i ”PLoS One”.

Lack of significant associations with early career performance suggest no link between the DMRT3 "Gait Keeper" mutation and precocity in Coldblooded trotters.

Capilet Genetics erbjuder nytt DNA-test för "krumma föl"

Shetlandsponnyer kan ibland födas med missbildade ben, så kallade ”krumma föl”. Benämningen ”krumma föl” kommer av att sjukdomen leder till att benen på fölen böjs. Drabbade föl utvecklar oftast så pass kraftiga felställningar av benen att de måste avlivas. Forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet har nu funnit den genetiska orsaken till sjukdomen.

Forskningsframgången har gjort det möjligt att ta fram ett genetiskt test som kan hjälpa uppfödare att identifiera bärare och planera aveln för att förhindra att missbildade föl föds. Detta DNA-test finns nu tillgängligt för den som vill testa sina hästar. 

 Läs mer här.

Ny vetenskaplig artikel: Den genetiska orsaken till “Krumma föl” nu publicerad.

Hos shetlandsponnyer utgör en allvarlig missbildning av underbenen ett stort problem då drabbade föl får felaktiga benställningar, blir halta och fölen ofta måste avlivas redan vid ung ålder. Den genetiska studien som nu publicerats i tidskriften ”G3: Genes | Genomes | Genetics” är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet (UU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och flera amerikanska universitet.  

Large Deletions at the SHOX Locus in the Pseudoautosomal Region are associated with Skeletal Atavism in Shetland ponies

Film av UR om vår forskning

URHär ser ni en film om vår forskning som gjorts av UR. Leif Andersson, som är en av forskarna bakom upptäckten intervjuas och på filmen rider Thorvaldur Arnasson, en välkänd profil för alla som sysslar med Islandshästar och som även är kvantitativ genetiker och med i forskningsprojektet.

 

Här kallas genen "galoppgenen", de flesta andra kallar den dock "travgenen" eller "passgenen" - testet för genen heter SynchroGait. 

Länk till filmen.

 

Ny vetenskaplig artikel - Travgenens stora betydelse för Finnhästar tävlingsprestation

Ny vetenskaplig publicering om travgenens effekt på Finnhästar visar att det är AA hästarna som lyckas bäst på tävlingsbanan i denna ras. 

Efter att Kim Jäderkvist Fegraeus (SLU), artikelns förstaförfattare, testat 180 Finnhästar som startat i minst ett travlopp visade det sig att AA hästarna tjänat i medel nästan dubbelt så mycket som CA hästarna och fem gånger så mycket som CC hästarna vid åldern 3-6 år.

Studien publicerades nyss i den vetenskapliga tidskriften Journal of Heredity.

Different DMRT3 Genotypes Are Best Adapted for Harness Racing and Riding in Finnhorses

 

Genens betydels för galoppen hos ridtravare och töltsättning av islandshästar

En ny studie om hur travgenen/ passgenen påverkar ridegenskaper hos travare och islandshästar har nyligen publicerats i Livestock Science. Studiens förstaförfattare är Kim Jäderkvist som är doktorand på SLU. Kim tränar även sin egen kallblodstravare Nygårds Gilbert efter Tangen Scott.

Många travhästar som skolas om till ridhästar efter sin travkarriär har problem med att hålla en balanserad galopp i lägre tempon. Kims studie visar att varmblodstravare som är CA har bättre balans i samlad galopp och även bättre poäng för hoppförmåga jämfört med AA hästar. Detta är sannolikt en av förklaringarna till varför Franska travare ansetts ”lättare” att skola om till ridhästar. Franska travare är nämligen mycket oftare CA än svensk-amerikanska travare.

Kim undersökte även om det finns ett samband mellan hur enkelt det är att töltsätta en islandshäst och dess genuppsättning. Resultaten visar att CC hästar är väldigt svåra att sätta i tölt (5.1 på en skala till 6.0). Som tur var är CC hästar ganska ovanliga i populationen. AA hästar var lättast att töltsätta.

The importance of the DMRT3 ‘Gait keeper’ mutation on riding traits and gaits in Standardbred and Icelandic horses

 

Följ oss på Facebook

Nu finns vi på Facebook. Följ oss genom att gilla var sida www.facebook.com/synchroGait

Maila gärna till oss och berätta vilken typ av inlägg ni helst vill se

Testet för passgenen - SynchroGait

I Islandshästen nummer 6 (2014) sammanfattades Thorvaldur Kristjanssons forskning om ”passgenen”. Testet för genen heter SynchroGait och kan beställas här.

För konsultation angående möjligheter med avel på fyrgångshästar går det bra att ringa Lisa Andersson 0727-448800.

 

Ny studie om genens betydelse för Islandshästens gångarter

Thorvaldur Kristjansson, Agricultural University of Iceland, har studerat hur genen DMRT3 påverkar Islandshästens alla gångarter genom att undersöka ett stort antal avelsbedömda hästar. AA hästarna har inte bara förmåga till flygande pass utan har i medel även bättre töltpoäng. CA hästar har istället högre poäng för grundgångarterna skritt, trav och galopp. Den vetenskapliga artikeln har publicerats i tidskriften "Journal of Animal Breeding and Genetics".

The effect of the 'Gait keeper' mutation in the DMRT3 gene on gaiting ability in Icelandic horses.